Det är svårt att påverka viljestarka barn, men känn av barnets temperatur generellt på kroppen. Om varma kläder behövs, klä barnet i lager på lager och med mössa, i övrigt håller de värmen väl ändå. Är barnet ledset eller missbelåtet kanske det fryser. Läs av signalerna!
Barn kan bitas av många olika anledningar, till exempel kan det vara ett uttryck för ilska eller frustration. Yngre barn har ofta sämre impulskontroll och svårare att hantera och reglera sina känslor. Begränsningar i språket kan också ha inverkan på hur barnet agerar i olika situationer. För vuxna som är med barnet blir det viktigt att försöka kartlägga i vilka situationer beteendet uppstår för att kunna förebygga bitandet. Att hjälpa barnet genom att visa på alternativa beteenden och att ge positiv förstärkning när barnet själv gör något som är bättre än att bitas är bra strategier.
Om barnet går på regelbundna årskontroller på BVC så meddelar BVC-sköterskan eventuellt avvikande eller sen utveckling. Det är dennes roll att uppmärksamma vid besök, i kombination med att vårdnadshavarna tar kontakt med BVC om oro eller frågetecken uppstår.
När det handlar om uttal kan det vara läge att koppla in logoped vid 4 års ålder. Kontakta BVC som i regel skriver en remiss. Då ska det handla om mer omfattande uttalssvårigheter, såsom att barnet byter ut många språkljud (och inte alls använder något/några ljud, t.ex. S, K) och har svårt att göra sig förstådd.
Svårigheter med att säga “tje”- och “sje”-ljuden är normalt även i högre åldrar och behandlas tidigast vid 5-6 års ålder.
Svårigheter att uttala “R” behandlas tidigast vid 6-7 års ålder.
Om ett barn inte kommer igång med att prata alls och även upplevs ha svårt med språkförståelse rekommenderas tidig remiss, ibland redan när barnet är 1,5-2 år.
Att testa gränser ingår i barnets utveckling. Som vuxna behöver vi kunna vara tydliga och vägleda barnet men lika viktigt kan det vara att faktiskt släppa på gränserna, framför allt om vi har att göra med ett barn som har väldigt svårt att följa angivna regler, har svårt att vara följsamt och testar oss mycket. För att vi ska ha barnet med oss måste vi värna om relationen till barnet, att relationen genomsyras av positivt samspel, att barnet är tryggt och känner att vi vill det väl. Barn som testar och utmanar mycket riskerar att få en vardag som domineras av tillsägelser och tillrättavisningar till en sådan grad att det skadar relationen med barnet. Då behöver vi som vuxna backa två steg, välja de absolut viktigaste ramarna att hålla på och sedan försöka arbeta med ett problemområde i taget där vägen framåt handlar om att stötta barnet att bete sig mer i linje med det vi önskar.
Att barnet kisar, skelar eller håller skärm nära ögonen eller ofta kliar sig i ögonen kan vara tecken. BVC gör synkontroll vid 4 års ålder.
Om barnet skriker eller pratar högt när det pratar, eller inte hör eller lyssnar till ljud bakom sig kan det vara tecken på nedsatt hörsel. Barnet kan också klaga över obehag från öronen.
Barn med autismsspektrumtillstånd har generellt utmaningar inom två olika områden, social kommunikation och social interaktion. Det kan också förekomma begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen och aktiviteter.
För att bemöta barn med dessa utmaningar behövs en kombination mellan att acceptera och respektera att barnet till exempel inte kan, vill eller orkar samspela med andra i samma utsträckning som barn utan diagnos. Barnet kan ha ett större behov av att få sysselsätta sig med sina mer repetitiva intressen eller ritualer. Samtidigt behöver man också försöka hjälpa barnet att utmana och utveckla de färdigheter som barnet har utmaningar med. Man behöver hitta en lagom nivå, där barnet erbjuds tillfällen att få öva och utmana sig, samtidigt som barnets utmaningar kommer att begränsa i vilken utsträckning det kan ske.
I samarbete med vårdnadshavare och andra vårdgivare kan man få tips, råd och idéer som är anpassade efter en specifik individ. För att barnet ska utvecklas positivt krävs ett professionellt samarbete mellan alla instanser som är involverade kring barnet, såsom vårdnadshavare, förskola och autismcenter.
Det är svårt att ge en generell regel för att avgöra om ett barn är redo eller inte. Eftersom det finns hälsovinster med att barn slutar med blöja kan det vara bra att som vuxen aktivt försöka stötta barnet med detta. Om du önskar att barnet ska sluta med blöja kan du erbjuda barnet att gå på toaletten istället, och erbjuda hen att vara utan blöja. Det viktiga blir i första hand att erbjuda och notera hur barnet svarar upp på detta och utifrån det reglera vad som blir nästa steg. Om barnet är intresserad och svarar positivt på detta fortsätter du. Om barnet vägrar – tvinga aldrig – det riskerar bara att göra situationen till något laddat och negativt och försvåra möjligheten att få det att fungera i längden. Om barnet inte svarat på det första erbjudandet, kan du däremot fundera på om du kan erbjuda ett annat sätt som passar barnet bättre .
Hur länge barnet tillåts vila på dagen påverkar när på kvällen barnet blir trött. Barns sömnbehov och antal sovtimmar per dygn varierar med ålder, men så länge barnet sover på dagen bör de sammantagna sovtimmarna vara 12-14 timmar per dygn. För större barn som inte sover på dagen cirka 10-12 timmar per natt. Det är viktigt att läsa av barnets signaler och behov av sömn, då det varierar från barn till barn.
Tumme, napp och gosedjur fungerar ofta som trygghetsskapande objekt. I första hand kan man behöva göra en individuell bedömning för det specifika barnet. Där försöker man förstå orsaken, om man tror att det är övergående för att barnet exempelvis är nytt på förskolan, eller om det blivit en vana. Utifrån orsak kan man antingen avvakta eller göra en plan för hur man kan stötta barnet att lägga undan gosedjuret så att det inte hindrar barnet från att delta i aktiviteter eller liknande. Här bör vårdnadshavare och förskola samverka – både kring syftet med att arbeta bort gosedjuret och kring planen hur det ska göras så att alla arbetar mot samma mål.
Det är inte i grunden farligt för barn att separeras från sina föräldrar för att exempelvis vara på förskolan när föräldrarna arbetar. Det är viktigt att barnet har fått möjlighet att introduceras på förskolan och bygga en relation till någon/några andra vuxna som finns där och erbjuder trygghet under tiden. Ett barn som blir ledset när föräldern går, men som sedan har det bra under dagen på förskolan behöver man inte oroa sig för. Om barnet däremot är ledset hela eller större delen av dagen, behöver föräldrar och pedagoger arbeta aktivt med hur barnet har det och varför, samt kartlägga vad barnet behöver för att bli tryggt och må bra på förskolan.
Små barn får i allmänhet lindrigare symtom än vuxna, men brukar ändå ha hög feber i flera dagar. Det är ovanligt att barn blir så pass sjuka att de behöver vårdas på sjukhus. Inkubationstiden är 1–3 dagar och influensavirus är mycket smittsamt. Det smittar från en dag före och upp till sju dagar efter första sjukdagen och sprids främst genom droppsmitta och kontaktsmitta.
Influensavaccination rekommenderas inte till i övrigt friska barn. Däremot rekommenderas vaccination till barn med ökad risk för svår sjukdom, till exempel barn med hjärtsjukdom, svår astma eller annan lungsjukdom.
Halsont är ofta ett symtom bland andra vid virusutlösta luftvägsinfektioner. Ofta syns en lindrig eller kraftig rodnad i halsmandlarna och/eller svalget. Små barn som har ont i halsen kan signalera det genom att till exempel inte vilja äta.
Virus är den vanligaste orsaken till halsont, kommer det tillsammans med snuva och hosta kan man nästan vara säker på att det är ett virus.
Halsont kan även orsakas av bakterier, främst streptokocker. Då kallas det halsfluss, eller tonsillit. Uttalade besvär med feber bör behandlas med antibiotika. Lindriga besvär läker oftast ut av sig själv och rekommenderas i allmänhet inte att behandlas med antibiotika.
Allmäntillståndet avgör när barnet kan återgå till förskolan. Halsfluss där det blir aktuellt med antibiotika betraktas som smittfri efter 48 timmar. Att förskolebarn går runt med streptokocker i svalget utan symtom är mycket vanligt.
Förkylningsvirus sprids via droppsmitta och kontaktsmitta. Förkylningar smittar från nån dag innan de bryter ut och ytterligare några dagar, medan symtom kan pågå i upp till en vecka och ibland längre. Det är därför svårt att undvika smittspridning av förkylning i småbarnsgrupper. Att stänga av förkylda barn från förskolegruppen under hela den tid barnet har symtom är inte meningsfullt och förhindrar inte smittspridning. Generellt gäller att barnets allmäntillstånd avgör om barnet ska vara hemma eller inte. En annan riktlinje är att barnet bör ha varit feberfritt ett dygn och ska orka med verksamheten under dagen.
Enstaka hostningar eller att näsan rinner efter utomhusvistelse är inte ett typiskt förkylningssymtom. I genomsnitt hostar friska barn tio gånger per dag. Barn med så kallad infektionsastma kan hosta i upp till två veckor efter en förkylning utan att för den skull vara smittsamma.
Magsjuka är ett samlingsnamn för mag- och tarmsymtom och kan orsakas av både virus, bakterier och parasiter.
Smittsamheten vid magsjuka är hög, både från kräkningar och från lös avföring. De flesta maginfektioner läker ut av sig själva snabbt. Med vissa smittämnen, främst parasiter och salmonella, kan man vara smittad utan att ha så mycket symtom – vilket gör att risken för att sprida det vidare blir större.
Magsjuka sprids från avföring eller kräkningar till munhålan. Ofta krävs en kombination av kontaktsmitta och dålig handhygien för att överföring ska ske. Måltider är en risksituation. Tarmsmittor är ofta livsmedelsburna. Om den som lagar maten har varit i kontakt med smittämnet eller själv är sjuk eller bärare och dessutom har dålig handhygien kan smittan spridas via maten.
Vinterkräksjuka är vanligast och är synnerligen smittsam. En droppe från kräkning eller avföring kan innehålla miljontals virus medan det bara krävs så lite som 10-100 viruspartiklar för att bli smittad. Dessutom kan de som varit sjuka sprida smitta upp till två dygn, ibland längre, efter att de tillfrisknat. Förskolor drabbas ofta av vinterkräksjuka. Barn som går på förskola kan komma tillbaka när de äter som vanligt och det har gått minst två dygn utan att barnet har kräkts eller har haft diarré.
Obalans i ögats normala bakterieflora eller rubbning av ögats naturliga barriär kan orsaka överväxt av bakterier. Då uppstår en infektion med varbildning, rodnad och ibland svullnad av ögonlocken. Bakterier kan också komma utifrån eller via tårkanalen från luftvägarna. Därför är det vanligt att barn i förskoleåldern får infekterade ögon i samband med förkylning.
Behandlingen är i första hand att torka bort varet frekvent med papper och ljummet vatten. Den smittade bör dessutom ha en egen handduk, både i förskolan och hemma. Om det variga sekretet kvarstår efter en vecka kan infektionen eventuellt behandlas med antibiotika. Två dagars behandling brukar minska smittsamheten.
Ett konkret råd är att barn bör stanna hemma vid kraftig varbildning, även om deras allmäntillstånd är gott. Det betraktas inte som förskolepersonalens uppgift att torka barnets variga ögon. Hos lite äldre barn och vuxna kan en ögoninfektion orsakas av virus, med röda ögon som följd. Virusinfekterade ögon anses vara mycket smittsamma.
Höstblåsor orsakas av Coxsackievirus och ger blåsor i munhålan, vilka kan vara rejält smärtsamma. Utslag kan också finnas på händer och fötter. Feber och illamående kan också förekomma.
Virus finns i blåsorna, i svalget och i tarmen och sprids via dropp- och kontaktsmitta. Inkubationstiden är 3–7 dagar. Höstblåsor är smittsamt och en vanlig sjukdom hos förskolebarn, men många barn blir smittade utan att utveckla sjukdom. Utbrott är vanligast under sommaren och hösten, därav namnet.
Barnets allmäntillstånd bör få avgöra om det ska vara hemma. Eftersom inte alla barn får symtom sprids smittan oftast i hela barngruppen och att låta barn med symtom vara hemma bryter alltså inte smittvägarna.
Svinkoppor är en hudinfektion orsakad av stafylokocker eller streptokocker grupp A. Symtomen är gulaktiga, såriga utslag, oftast runt näsa och mun, men de kan också sätta sig på fingrar, armar, bål och ben. Utslagen varken kliar eller gör ont, men breder gärna ut sig, blir fler och har svårt att läka ut. Allmänpåverkan eller feber är ovanligt, men förekommer.
Inkubationstiden är 2–3 dagar. Svinkoppor är ganska smittsamt och sprids via kontaktsmitta. God handhygien minskar risken för smittspridning markant. Behandlingen är i första hand tvätt med tvål och vatten så att skorporna försvinner. Baddning med klorhexidin eller alsollösning är också effektivt. Ibland behövs antibiotika, antingen i salvform eller oralt.
Barnet bör vara hemma så länge utslagen är fuktiga. När de slutat vätska är smittsamheten så pass låg att barnet kan återgå till förskolan.
Vattkoppor är en virusinfektion. Kopporna, små vätskefyllda blåsor, börjar oftast på huvudet för att sedan sprida sig till bålen och sist till händer och fötter. De kan också sätta sig på slemhinnor. Hög feber är vanligt. Inkubationstiden är så lång som 2-3 veckor. Smittsamheten är mycket stor och barnet är smittsamt från några dagar före till cirka en vecka efter att utslagen först syns på huden. När sista koppan torkat och blivit sårskorpa upphör smittsamheten.
Vattkoppor sprids främst genom luftburen droppsmitta. Det är bättre att barn får vattkoppor i förskoleåldern än senare i livet, eftersom sjukdomen oftast är lindrigare då än i högre ålder. I allmänhet smittas alla barn i en förskolegrupp som inte har haft vattkoppor vid ett utbrott, eftersom smittsamheten är så stor. Förskolans personal bör informera vårdnadshavarna om det går vattkoppor på förskolan. Vattkoppor hos förskolebarn kan ha konsekvenser för familjen, till exempel vid en planerad resa eller om barnets mamma är gravid och inte har haft vattkoppor. Det kan även finnas andra anhöriga som har nedsatt immunförsvar där en vattkoppsinfektion kan få ett mycket allvarligt förlopp.
Har barnet smittats någon annanstans än på förskolan är det viktigt att det är hemma tills kopporna torkat in helt, annars kan allmäntillståndet få avgöra hur länge det ska vara hemma.
Mitt Pysslingen är ett verktyg för kommunikation och dokumentation mellan hem och förskola. Du som vårdnadshavare kan enkelt ta del av vad som sker hos oss på dagarna och fånga upp ditt barns tankar och reflektioner hemma. Våra pedagoger får i sin tur underlag för reflektion, analys, uppföljning och utvärdering som en del i sitt systematiska kvalitetsarbete. Mitt Pysslingen underlättar också kommunikation mellan dig och förskolan.
Börja med att kontrollera att du följt stegen ovan. Om du följt stegen men ändå inte kan logga in, är det i första hand någon av pedagogerna på ditt barns förskola som du ska vända dig till. Ibland kan inloggningsproblem bero på att ditt barn nyligen har registrerats i våra system. I så fall kan du testa att vänta ett dygn och sedan prova att logga in på nytt. Om inte pedagogerna kan hjälpa dig ska du kontakta kvalitetsledaren på förskolan.
Säker inloggning med mobilt Bank-ID är vår anpassning till dataskyddsförordningen (GDPR) för att skydda dig och ditt barns integritet med säker identifiering. Om du har frågor om hur vi skyddar dina och ditt barns personuppgifter kan du läsa mer på AcadeMedia Trygg.
Om du har problem med ditt mobila BankID ska du alltid kontakta din bank.
Det är i första hand någon av ditt barns pedagoger som kan stödja dig som vårdnadshavare med systemet. I andra hand kontaktar du förskolans kvalitetsledare. Du kan också titta på introduktionsfilmen.
Ja, i appen kan du växla mellan dina barns profiler.
Alla våra förskolor följer respektive kommuns regler för ramtid och anpassar sina öppettider efter bland annat vårdnadshavarnas förvärvsarbete eller studier, inom dessa. Vill du veta mer om våra öppettider, kontakta platsansvarig på din förskola.
I Pysslingen Förskolor handlar ett bra kvalitetsarbete om att ständigt utvärdera den egna verksamheten för att förbättra och utveckla våra arbetssätt, förskolans miljöer och dagarnas innehåll för våra barn. Vi har flera verktyg som är särskilt viktiga för att vi ska kunna utveckla och säkerställa kvaliteten i våra förskolor. Läs mer om vårt kvalitetsarbete.
Vi följer samma taxa som den kommun barnet bor i och tillämpar, liksom kommunala förskolor, maxtaxa.
Förskolans läroplan är ett styrande dokument som innebär att förskolan har mål och riktlinjer för hur verksamheten ska bedrivas och kvalitetssäkras. Läroplanen gäller alla förskolor i hela Sverige och ger alla som arbetar i förskolan en tydlig riktning i hur vi ska arbeta för att ge varje barn möjlighet att må bra och utvecklas utifrån sin förmåga.
Hur läroplanen tillämpas i praktiken, när det gäller metoder och aktiviteter för att nå målen, kan variera från förskola till förskola.
Vi ägs av AcadeMedia som är norra Europas största utbildningsföretag.
Ordet Pyssling betyder mycket småväxt person eller litet barn (källa: saob.se)
Pedagogtätheten har absolut betydelse, men ännu större betydelse har hur våra pedagoger organiserar sig utifrån de enskilda barnets eller barngruppens behov. En flexibel organisation som kan anpassa sig och omfördela pedagogtäthet utifrån temporära, tillfälliga eller kanske längre behov är nödvändigt för att varje barn ska få det hon eller han har rätt till. Fråga oss gärna om du vill veta mer om hur vi organiserar oss.
Sedan läroplanen för förskolan infördes 1998 heter det förskola istället för daghem, förkortat dagis, för att förtydliga verksamhetens pedagogiska innehåll. Förskolan är en pedagogisk verksamhet för barn från ett års ålder till dess att de börjar förskoleklass.
Pysslingen Förskolor grundades 1986 då de två första förskolorna (som fortfarande finns kvar) startades i Nacka utanför Stockholm.
Det finns drygt 100 stycken från Malmö i söder till Östersund i norr.
