Om Fröhuset

Fröhuset har ett tätt samarbete med Pysslingförskolorna Guldkusten och Bikupan. Under ett läsår samlar vi på oss allt som vi processat med barnen och familjerna. Under en gemensam reflektionsdag tittar vi tillbaka på alla avdelningars processer och formulerar vårt nyfikenhetsområde inför nästkommande läsår, som blir vår riktning och vårt fokus.

Vi har valt att arbeta processinriktat för att vara följsamma i barnens utforskande och lärande. Nyfikenhetsområdet erbjuder många olika processer. Vårt nyfikenhetsområde ligger till grund för den riktning vi väljer att ta. Riktningen gör att vi tillsammans har något att utgå ifrån och reflektera kring för att utvidga vårt lärande tillsammans med barnen och familjerna.

Under åren har vi skapat ett antal viktiga verktyg. Ett av dessa kallar vi stafettpinnen, vilket innebär att vi tar med oss något viktigt spår från en barngrupp inför nästkommande läsår. Det kan vara något fysiskt i miljön, exempelvis ett bygg- och konstruktionsmaterial, eller något som varit viktigt för barngruppen, såsom lek med skuggor eller intresset för en snigels liv. Vi vill vi med nyfikenheten som drivkraft låta barnen tillsammans få fortsätta undersöka och utforska det som är intressant och spännande. 

Med utgångspunkt från de reflektioner vi gjort under föregående läsår formar vi uppdraget. Varje avdelning har sin specifika formulering, kopplat till det nyfikenhetsområde vi har. Under uppstarten sätter barn och pedagoger tillsammans uppdragen i rörelse. 

Pedagogisk dokumentation består av observation, dokumentation och reflektion och är ett av våra viktigaste verktyg för att leva demokrati och göra det möjligt för alla att vara delaktiga i vår förskola. Med hjälp av pedagogisk dokumentation skapas en reflektionskultur med en mångfald av tolkningar och vi kan lära tillsammans.

Pedagogisk dokumentation är och blir en viktig motpol till den dominerande kunskapssynen där begrepp som lärande och undervisning bygger på fasta metoder. Istället för att utgå från en metod har vi många olika metoder som bygger på ett lyssnande till både barn och vuxna. Det finns inget hierarkiskt tänkande där den vuxne är den som sitter på de färdiga svaren, utan barn och vuxna har samma värde och vi utvecklas ständigt tillsammans utifrån sammanhang och situation.

Genom reflektioner kring filmer, fotografier eller texter fångar vi upp vad barnens nyfikenhet kretsar kring och kan därefter erbjuda fler meningsfulla möten där miljö och material noggrant väljs ut för att ge möjligheter till många uttryck.

Begreppet hundraspråklighet har vi lånat från Reggio Emilia och i vår tolkning innebär det den oumbärliga tillgången till fler uttryck för att skapa ett demokratiskt lärande. Då det talade språket oftast får störst utrymme blir det viktigt för oss att skapa möjlighet för att alla ska komma till uttryck på många olika vis. Vi tror att genom att närma sig ett begrepp med hjälp av många olika aspekter och uttryck blir min egen relation till begreppet starkare och jag får själv fler sätt att förstå ett begrepp på.

Vi ser på begreppet ateljé som en metafor för lärandet, där ateljén som kultur ska genomsyra alla våra miljöer på förskolan - inte enbart den plats där vi använder oss av “klassiska” konstnärliga uttryck såsom måleri och lerarbete. Istället ser vi varje miljö och plats som ateljéer med dess säregna egenskaper som möjligheter för kommunikation och berättande. Genom fantasifullt undersökande, utforskande och lek i miljöer som är uppbyggda för att understödja och blåsa kraft i de processer barnen befinner sig i blir lärandet meningsfullt. Pedagoger och barn befinner sig därmed i ett lärande sammanhang under hela dagen.

I förskolan har vi flera styrdokument som vi ska säkerställa alla barns rättigheter för en likvärdig utbildning. Läroplanen för förskolan, lpfö18, och Barnkonventionen är två av dessa.

Fröhuset är en del i ett nätverk bestående av förskolor och skolor runt om i Sverige som inspireras av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Om du vill veta mer om Reggio Emilia, besök www.reggioemilia.se