Högläsning och stimulerande lärmiljö nycklar till barns språkutveckling

Valentina Filip är utbildad ateljérista och förskollärare och har arbetat med en extra språksatsning på Johannelunds förskola under hösten. Vi träffar henne i förskolans ljusa lokaler där det sjuder av liv och barn visar nyfikenhet och stort intresse för att berätta vad de har skapat. 

-En språk- och kunskapsutvecklande undervisning genom estetiska uttrycksformer främjar förskolans språkarbete, säger Valentina. I barns kreativitet föds nya tankar och upplevelser, därför utformade vi en språkateljé på en av våra äldrebarnsavdelningar. Grundtanken i språksatsningen var att barn ska ges förutsättningar att språka, skapa och leka på olika sätt.

- Förskolan ska sträva efter att lägga grunden för barnens språkutveckling. I vårt arbetssätt lägger vi fokus på språklig medvetenhet, alltså att använda oss av ett rikt språkbruk i vardagen, ge barnen mer tanketid och talutrymme, och ha förståelse för varje barns språknivå och begriplighet. Samtidigt skapar vi goda förutsättningar i våra undervisningsmiljöer och har ett uppmuntrade och inkluderade förhållningssätt för alla barns språkliga uttryck.

-Vi pedagoger behöver möta, stötta och vidareutmana både barnets verbala och icke-verbala språk. Genom att uppmuntra barnens fantasi och kreativitet, lust och motivation i deras lärandeprocesser skapar vi meningsfullhet i deras vardag. Tillsammans med barnen stöttar vi varandra, skapar gemenskap, nya upplevelser och erfarenheter.

-En viktig del är att vi har byggt upp en språkateljé med inspirerande undervisningsmiljöer som stimulerar handen och tanken, barnen får möjlighet att interagera, kommunicera och utforska olika material. Vi erbjuder mycket laborativt, okodat material för att utmana barnens fantasi, skrift- och berättandeförmåga, liksom deras lek och undersökande. Vid olika mötesplatser lockas barnen av bokstäver, språklådor, skrivverktyg, bilder, tecken kopplade till texter och böcker både analogt och digitalt. Vi använder oss av den digitala boktjänsten Polyglutt.

-Att bygga en miljö för läsupplevelse har varit centralt, vi har ett rikt utbud och noggrant urval av texter. Högläsning är väldigt viktigt för oss. Vi pedagoger är läsande förebilder för barnen och vi uppmuntrar även vårdnadshavarna att läsa högt för sina barn. Vi har skapat ett bibliotek i hallen där vårdnadshavare tillsammans med sina barn kan låna hem böcker, säger Valentina.

-Ett barns språk stimuleras genom högläsning, berättande och samtal, rim, ramsor och sånger, ordlekar och drama, samspel och dialog. För oss är lyssnandet vid högläsning betydelsefullt, eftersom barnen bland annat får kännedom om hur en berättelse är uppbyggd. Vi jobbar också med dialogisk högläsning, där barnen är med, diskuterar och kommer med egna funderingar och tolkningar för att stödja deras fantasi, berättande och föreställningsförmåga. 

Valentina menar att språkateljén har bidragit till en progression i barnens berättande. De berättar egna sagor digitalt med hjälp av BookCreator och analoga sagor/berättelser genom att teckna, måla, skapa med lera och ibland skapa samma berättelse digitalt även med hjälp av ritplatta. Valentina framhäver det intressanta i att barnens berättelser berikas, ju fler verktyg och tekniker de erbjuds.

Avdelningen har arbetat länge med boken Sagan om StigHelmer Myra och pedagogerna har skapat berättande kontexter för att möjliggöra barnens tankar och uttrycksätt. Barnen har lekt, tecknat myrspår, färgblandat ”myrfärg” och språkat på olika sätt. Vidare har barnen utforskat pappersremsor som berättande linjer för vad myrorna gör på spåret eller själva skapat berättande linjer med bygg- och naturmaterial. Nu har de byggt en fullstor myrstack med gångar och sängar med täcken där myrorna kan sova och det finns även plats för dem att lägga sina ägg.

-Berättandet sker även utomhus, barnen tar med sig rekvisita ut i naturen, till exempel olika huvudkaraktärer för sina sagor. Utomhusmiljön gör att nya berättelser skapas även om barnen menar att det är samma berättelse som de berättat tidigare, säger Valentina.

-Barnens berättelser tar nu mer plats i deras vardag. De utvecklar sitt ordförråd, förståelse av begrepp och meningsuppbyggnad, men också sin fonologiska medvetenhet (medvetenhet om språkljud, reds.anm.)

-Barnen berättar även för vårdnadshavarna vad de har skapat och språkat om på förskolan. De märker att barnen lär sig nya ord och utvecklar sitt talspråk allteftersom.

-Att bli bättre på att fånga stunden och lära oss att betrakta tingen runt omkring oss annorlunda. Att förundras, stanna upp och stanna längre i barns handling, tankesätt eller uttrycksätt. Exempelvis, när ett barn lyckas skriva en specifik bokstav och får möjlighet att dela den stunden med sina kompisar, då blir upplevelsen ännu mer glädjefylld!

-Att ta språkliga uttryck vidare till en ny dimension tillsammans med barnen, och att reflektera löpande för att kunna göra underlag för vidare planering för att se ett förändrat kunnande för enskilda barn och för barngruppen.

-Det är viktigt för oss att ha ett interkulturellt förhållningsätt för att främja mångfald och olikheter. Alla språk hörs och är lika viktiga. Här på Johannelund möter barnen olika språk i varierande sammanhang som till exempel vid högläsning analogt och digitalt, och i aktiviteter som uppmuntrar skriftspråket med alfabet, texter, bilder och sånger på olika språk. Finns det pedagoger som pratar barnets modersmål är det en fördel.  

-Barnen har med sig olika språkliga förutsättningar, vilken gör att vi erbjuder alla barn likvärdiga möjligheter att interagera och kommunicera på olika sätt. Barnen behöver få möta ett rikt och nyanserat talspråk i vardagen oavsett ålder. Bilder och stödtecken underlättar och främjar kommunikationen och stimulerar språkinlärningen via fler kanaler.

-Att använda sitt modersmål vid högläsning och i samtal med barnet i hemmet. Låna gärna hem böcker från förskolans bibliotek!